Bilden talar för sig själv.  Vackra, vackra Ravlunda skjutfält!

Detta är vår favoritplats att åka till. Kanske inte så svårt att förstå varför... Nästan alla strandbilder som är på Leo kommer härifrån. Det är ett perfekt ställe att promenera på, man tar stranden ena vägen och heden/fältet andra. Omväxlande, med andra ord. På detta stora område går även mycket djur och betar. Här finns får, kor och hästar som alla går lösa tillsammans. De och vi människor kan vistas här när militären tar paus från sina skjutövningar.

Det enda Leo inte gillar är att vi åker bil dit. Att åka bil är ingen höjdare, tycker Leo...

Här sitter han med papiljotter i håret som jag brukar säga... Jag tycker det ser ut så.

Här kommer en grupp får som Leo upplever lite skrämmande. Bäst att skälla lite så de fattar att jag är farlig, tycks han tänka där han står och "osäkerhetsskäller". De blir inte ett dugg rädda...  

Idag var vi hos Per veterinär - igen - med Leo. Hans utslag vill inte ge sig. Det började tidigt som impetigo, en hudinfektion, som tydligen är vanligt på valpar men som oftast försvinner efter en behandling. Det har det inte gjort på Leo, så nu har Per satt in en mer hudinriktad antibiotika. Hoppas verkligen det funkar den här gången.

Vi passade på att väga honom. Leo gillar hundvågen och rullar ofta ihop sig där för att vila medan vi pratar med Per om allt som vi undrar.

Nu väger Leo 30,1 kg och han är ca 60 cm i mankhöjd.     Om två veckor är han sex månader gammal.

Här kommer ytterligare ett par bilder hemifrån, den ena är lite för ljus (tagen med min mobil) och den andra lite oskarp men så fin att jag var tvungen att ta med den ändå. Olof vill alltid fixa till bilerna i photoshop innan jag ska lägga ut dem på bloggen, men jag är för ivrig och kan inte vänta...