Igår var vi i Hässleholm på gröngölingsutställning. Min syster Kerstin, hennes fästman Mårten (dagens fotograf), hennes son Birger och Birgers sambo Helena mötte upp. Det var så fint  att de var med! Trevligt med sällskap och förstås trevligt att få bilder. Olof jobbar hela helgen, så han kunde tyvärr inte följa med.

Jag har ju fått rådet tidigare att endast ställa Leo på inofficiella utställningar tills han är "klar", så då gällde det att passa på när det blir sådana!

Vädret var helt okej, och på eftermiddagen tittade solen fram! Eftersom utställningen var utomhus, så var det fantastiskt skönt...

Efter en stunds väntan blev det så vår tur. Domare idag var Carina Andersson Rapp, som var glad och trevlig. Leo är nu sexton månader och tävlade alltså i juniorklass. Även denna gång var Leo ensam broholmer.

Leo ser ut att undra om det verkligen ska vara nödvändigt att Carina ska peta honom på tänderna...

Om ni undrar varför jag skrattar på nästa bild, så är det inte för att jag tycker det är så himla kul att springa utan för att jag började springa ett par steg på fel håll i ringen innan jag kom på vad jag gjorde. Pinsamt...men vilken tur att tillställningen var för gröngölingar...

Till och med Leo tyckte det var kul att morsan gjorde bort sig...

Här konfereras det flitigt...

Här tilldelas Leo hederspris av ringsekreterare Björn.

Carina Andersson Rapp tackar för att vi kom. Hon tyckte det var väldigt trevlig att få se en broholmer!

Det gick bra för Leo! Här kommer Carinas omdöme:

"Maskerat, välformat huvud med bra bredd i skallen. Tillräckligt nosparti. Fina läppar. Välformade ögon med fin färg. Kraftig hals. Tillräcklig kropp med rektangulära proportioner. Plan, fin rygg. Bra kors. Förbröstet kunde vara mer utvecklat. Tillräcklig bredd i bröstkorgen. Rör sig något trångt bak, något löst fram, väl från sidan. Något glad svans. Fin päls och färg. BIR."

Så det blev hederspris och BIR. Han fick fel BIR-rosett först. Det står valp på den och nu tävlar han ju med vuxna, så vi bytte den efteråt till den rätta varianten. Skönt att det inte bara är jag som gör fel på utställning...

Här ser vi den stolte vinnaren och hans ännu stoltare mamma.

På eftermiddagen tävlade han om BIG (bäst i gruppen), men åkte ut direkt. Jag tror det beror på svansföringen. I BIGen sprang Hanna Persson med honom. Hanna är en ung tjej, vars stora intresse är hund och utställningar. Trots sina unga år är hon en duktig handler (en som som visar upp hunden i ringen), och vi bodde grannar för tio år sedan i Vinnö. Vi träffades på en ringträning för ett halvår sedan. Jag kände förstås inte igen henne, hon var ju tio år när jag såg henne senast. 

Så träffades vi igen igår, eftersom hon var där och skulle visa new foundlands. Jag frågade henne om hon ville pröva att visa Leo, och eftersom det är det roligaste hon vet plus att hon vill ha raserfarenhet så tackade hon ja.

Oj, vad duktig hon är. Det såg fantastiskt proffsigt ut!

Tack, snälla Hanna, för att du visade Leo!

Tyvärr har jag inga bilder från BIGen eftersom Mårten och company åkte hem vid lunch.

Man får se mycket fint, mysigt och även roligt på en hundutställning. Här kommer några sådana bilder.

Den här lilla tjejen av rasen dans-svensk gårdshund blev Leo väldigt förtjust i. Här ser hon med spänning på hur Leo för sig i ringen.

Möte med en söt liten rottweilertjej.

Två kramandes lagottos.

En bister bulldog...

Vi tackar familjen för sällskapet, och ett särskilt tack till Mårten för de fina bilderna!